Vår egen bilbälteslag trädde i kraft 1975. Konstigt nog finns inget liknande för hundar, trots att vissa raser kan ha vikter som en fullvuxen människa.
Naturlagarna är lika för alla passagerare och föremål – vid en frontalkollision flyger allting framåt. En lös hund på 30 kg får en kollisionskraft på hela 1 200 kg redan när bilen färdas i 50 km/tim. En livsfarlig situation både för hunden och övriga passagerare.
Hunden ska alltså aldrig vara lös i bilen vare sig den sitter fram eller bak.
Så här ska alltså hunden aldrig sitta!
– Det behöver inte ske en krock för att det ska gå illa. Det kan räcka med att hunden hoppar ned på golvet eller hamnar bland pedalerna vid en plötslig inbromsning, meddelar Svenska Kennelklubben på sin hemsida.
Djurskyddsmyndigheten (numera nedlagd) angav mått på hundburar för privathundar (DFS 2004:10 Saknr L 5) så här:
1. Längd: hundens längd från nosspets till sittbensknöl när hunden står i normal ställning x 1,25,
2. Bredd: hundens bröstbredd x 2,5, och
3. Höjd: hundens höjd över hjässan när hunden står i normal ställning.
Om flera hundar transporteras i en hundbur ska bredden för varje hund ökas med den största hundens bröstbredd. För yrkesmässiga eller kommersiella transporter gäller andra regler.
Om man inte har en kombibil finns det en mängd olika hundbälten och selar som kan kombineras med de befintliga bilbältena. Det man bör tänka på är att flytta fram passagerarstolen när hunden sitter bakom. Hunden riskerar annars att skadas vid en kollision trots att den sitter fastspänd. Det motsatta, att flytta tillbaka sätet, gäller förstås om man har hunden på passagerplatsen, men det rekommenderas inte av en annan anledning – en orolig hund kan lätt bli stökig att ha framme vid förarplatsen.
Sekvensen (filmad ovanifrån) visar hur två hundar på vardera 15 kg skyddas med hjälp av en speciell sele.
